För ett tag sedan var jag, mor och hela systers basketlag i Litauen. Det var basketcup och jag och mor var hejarklack. Syster hade gjort klart för oss att vi skulle hålla oss borta från henne för hon ville hänga med laget bara och inte med oss töntiga familjemedlemmar. Så vi höll oss på avstånd. Vi var till och med så duktiga att en i laget som jag känner inte såg att jag var med förrän jag halkade precis bakom henne på vägen ut ur flyget när vi väl var framme i Litauen. Så vi hade åkt i samma flyg från Arlanda till Riga, väntat på nytt flyg i Riga och sedan flugit till Vilnius utan att hon sett mig. Vi skulle varit himla duktiga spioner, jag och mor.  Väl framme åkte vi buss ihop med det Israeliska laget till Kaunas där vi skulle vara. Syster och lagen lämnades vid sitt hotell och jag och mor åkte till vårt hotell.

 

 

Syster och deras lag (Hephata) Spelade först mot ett italienskt lag och vann stort. Sedan mot ett tyskt lag och förlorade. Dagen efter fick de spela mot det tyska laget, ett litauiska lag och ett ryskt lag, då vann de mot det tyska laget och ett av de litauiska men förlorade mot det ryska. Efter poängräkning och sådant slutade de på en andra plats. Ingen var nöjd men jag hade i alla fall fått mig en resa. När de inte spelade några matcher som jag och mor tittade på så var vi på äventyr i stan. Vi hittade en galleria som hette Akropolis där vi hängde största delen av tiden. Modet i Litauen var fint men tyvärr lite för mycket polohals för min smak. Många medelåldersdamer och äldre bar skin- eller pälskappor. De var jättestora! Och i märkliga färger. Det gillades inte.

 

 

 

Efter sista matchen stod det på schemat att det skulle vara slutcermoni och bankett. Jag fick reda på att man behövde biljett till banketten men jag ville vara med och fota på slutcermonin. Jag åkte till hallen lite innan det stod att cermonin skulle vara och det var nästan tomt. Jag fick reda på att slutcermonin visst skulle vara på banketten och inte innan (som det stod på schemat) så jag kunde inte följa med. Jag surade lite men hängde med mor i stan en sista gång innan hemfärden.

 

Ett mysigt, juligt torg i gamla stan om natten. 

 

 

Vi skulle ta buss från Kaunas till Vilnius tillsammans med några lag som skulle flyga på morgonen. Bussfärden tog en och en halv timme och vi skulle åka från Kaunas kvart över två på natten. Jag och mor beslutade oss att inte sova. Syster och laget hade visst beslutat detsamma på banketten. De festade järnet och när jag och mor kom till deras hotell lite innan två (efter en trevlig promenad och fika i gamla stan) så var nästan alla fulla. Dock såg vi inte syster någonstans. Bussen kom och vi satte oss i den. Till sist kom syster stödd på en annan i laget. Hon kunde inte ens gå själv. Aspackad liten tjej. Hon sattes i bussen och fnissade och var högljudd. Hon fick syn på mig och mor och ville ha oss hos sig. Bussturen var lång som attan. Syster spydde i små påsar och tjejen bakom oss spydde ännu mer i små påsar. Efter ett tag somnade båda. Framme på flygplatsen kunde syster nästan gå själv men den andra tjejen vaknade inte. Hon bars in i flygplatsen och placerades på golvet på en jacka eftersom inga bänkar eller något syntes.

 

Efter timmar av väntan så åkte vi. Alla mådde dåligt och tjejen som hade suttit bakom oss på bussen var fortfarande inte vaken. Hon kom inte med det flyget. En annan från laget stannade med henne och åkte till ett sjukhus. Hon kom hem på kvällen samma dag. Syster var bakis flera dagar efteråt och det kunde hon gott ha. Vi åkte tillsammans till Örebro dagen efter i ett tåg som var en timme sent.

 

 

Det var allt.

Puss och hej!