Nu har jag, som "alla andra", skaffat mig en blogg. Men enligt mig så har jag i alla fall en bra anledning, jag har nämligen förlorat min kamera. Det är grymt sorgligt. Eftersom jag lever fö mina bilder, jag älskar dem och tar alltid bilder. Efteråt tittar jag ofta på dem och minns och skratatr åt dem eller nå. Men ja, jag älskar mian bilder. men nu har jag ingen kamera, så nu måste jag ha något annat att minnas med. Så dåligt minne har jag, haha.
Så därför har jag blogg.
Nyaa.. Men mitt första inlägg. Då måste jag ju förklara om "the faithful night" när jag förlorade min kamera. Underbar kväll bortsett från kameraförlorandet...
Jag gick upp en morgon med inget planerat och mina mostrar var på besök för att säga hejdå till min mor och min systrar som varit här i en vecka (aldeles för kort). Så jag gick ner till undervåningen och sa hejdå och sånt när min moster Joan frågade om jag ville hänga med till Havn. Visst ville jag det men vi skulle åka "nu" och jag hade inte ens duschat. Problem. Men jag kunde duscha där sa hon så jag och kusinenn Elsa, 8år, klädde på oss snabt och gick till bilen. På vägen handlade vi massa mat och chips och laddade upp för en myskväll. Väl i Havn lekte jag och Elsa lite med den lilla hunden Oliver och sen duschade jag. Vi åt en underbart god middag och sen satt vi oss vid tv:n och tittade på Färöarna vs. Cancer. En live-sändning från en konsert här på färöarna. De var grymt bra! De fick ihop över 4 miljoner i ett land med 50 000 invånare. Grattis till cancerforskningen! Go go go! Jag hjälpte till och skänkte pengar också" Duktig jag.
Men, när klockan gick över 23 var moster, hennes man och Elsa vääldigt trötta. Jag kunde inte vara trött just då, det var ju lördagkväll, så jag gick ut en promenad. Havn är en väldigt liten stad. Jag gick runt i "innerstan" några varv och fick då en grymt bra koll på vad som hände. Det var ju halloween wohoo... Man firar inte det på Färöarna men några ungdommar verkade ha snappat upp traditionen från internet eller nåt och var utklädda. Jag kommenterade någon av deras kostymer och de började prata med mig. Det var trevligt folk jag hittat. Vi stod och snackade länge. Sen skulle de till Mica, en mysig krog. Så jag hängde på. Vi satt oss vid ett bord i mitten och snackade lite till och kom fram till att det vi satt vid måste vara "upptagna"-bordet. Vi tittade på alla bord omkring oss där det åtminstone var en människa som flörtade med någon vid. Men vid vårt bord hade alla flickvän/pojkvän. Anyway. Claus kom förbi, men han var med sina killkompisar så han kunde inte slå sig ner hos oss. När mitt sällskap skulle röra på sig så gick jag och sa hej till Claus en snabbis och när jag skulle gå med sällskapet var de borta. Så jag sket i dem och slog mig ner hos Claus. Han sa att flickorna från förra helgen skulle komma om ett tag. Jag gladde mig. Sen kom en människa som jag itne väntat mig att se, Chris! Han är 31 bast och ska gifta sig snart och han satt brevid mig med en öl i handen och flörtade åt både höger och vänster. Men fy på honom tycker jag. Men sen kom i alla fall flickorna från förra helgen (och Mike (han räknas nog till flicka ändå)) och de blev massa glada att se mig. Kvällen fortsatte, vi blev ett stort sällskap och vi rörde oss runt till diverse krogar och sen slutade vi på Mica. Efter en underbar kväll skulle allt stänga och vi gick ut. Eftersom allt stänger samtidigt så blir det väldigt mycket fulla och efterfest-sugna människor på gatorna samtidigt. Det är rätt mysigt. Så planen var väl att migla runt. Sen efter, säg, 10 minuter eller nåt letade jag i min väska efter kameran. Den var inte där. letade mer. Den var inte där. Måste ha glömt den på Mica, tappat den. Jag brukar lägga den -på- väskan när jag sitter ner och sen bara ställa mig upp så brukar den ramla av.  Såklart har jag den ju i en kameraväska så den brukar inte bli särskillt skadad av det. Så vi gick tillbaka till Mica men det var ju stängt. Vi hade ju dragit därifrån för att det stängde! Guh så hemskt. Min kamera. Jag lever av den. Sen körde Mike hem alla till sina hem (mig körde han ju ofc till min moster) och jag bad dem att kolla "imorn" på söndagen. Det glömde de. På måndagen ringe min moster till dem men det var nån som inte riktigt visste som svarade och allt blev bara bajs med det telefonsamtalet men nu har vi fått min moster att gå dit nån dag och kolla och fråga. Hoppas jag får tillbaka den. Men tills dess får jag (och alla andra) nöja sig med att jag skriver blogg.