Ta vara på livet!

Hur kommer det sig att så många försöker ta livet av sig idag? Om man inte har försökt själv så har de flesta haft en bekant som lyckats eller inte lyckats. Hur kommer det sig? Vad är det med nutiden som gör att ingen vill leva? Borde man inte ta det som en liten hint? "Folk tar livet av sig till höger och vänster." "nå ja, det kanske är en trend, det går nog över snart..." Tyvärr så tror inte jag at det är någon trend. Att skära sig i handlederna, vara deprimerad och klaga dagarna i ändå, det kan jag hålla med om kanske är en trend. "Åh, det är så synd om mig, titta på mig och bry dig. Jag är så deprimerad att jag skär mig" Vad skulle det hjälpa!? Jag förstår att man kan hata sig själv. Jag förstår att man kan vilja ta slut på eländet som andra kallar ens liv. Jag förstår känslan av att inte ha något att leva för. Men jag förstår inte hur man kan vara så dum och tro att det inte går att göra något åt det. Hitta något att leva för! Det gör man inte genom att skada sig själv. Man är den man är så det är bara att l'ra sig leva med den personen, vare sig man vill eller inte. Att ta livet av sig. Att begå självmord. Det är verkligen den sista utvägen. Den utvägen man tar när man har provat allt annat. Tyvär så är det allt för många idag som inte provar "allt annat" innan de tar livet av sig. Ta chansen att börja ett nytt liv. Byt umgänge, klädstil, jobb, skola, hem, familj, vanor eller vad det än är som definierar ens liv. Om man är så viljelös att man inte ens orkar försöka. Då ka jag kanske förstå det. Men hur kan man vara så viljelös att man inte orkar leva? Livet är en gåva. Vi kan göra vad vi vill med det. Då är det väl bara slösri att göra sig av med det i första taget.
Jag tycker bara att man kan se livet från den ljusa sidan lite i alla fall. Du har ett val. Du får leva om du vill. vissa har inte det valet. Vissa blir dödade som barn, vissa blir dödade dagen innan något de sett fram emot hela livet. Ja, det spelar väl inte så stor roll när de blir dödade, poängen är att de som gärna vill leva blir dödade. Kan inte vi som då får leva ha så pass mycket respekt för de som dödats att vi inte tar så lätt på våra egna liv? Självklart begär jag inte att självmorden ska ta slut helt och hållet. Bara det att vi har i åtanke hur grymt många som har överlevt den där svackan som man vill dö i. Alla som upplevt krig och förlorat alla de hållit kär. Alla de som levt igenom så mycket svårare tider än man någonsin kan föreställa sig. Och en människa som inte ens orkar med hälften innan hon tar sitt liv. Vad är det med folk idag!?
Tjobba!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Trianglar

För kärlek

RSS 2.0