En populär glömska

Nu är det kanske så att jag är ensam att ha den här åsikten, men så är det väl med allt, så jag tycker att det kan vara värt att försöka göra den hörd ändå.
Ibland (rätt ofta) känner jag att vi glömmer bort det viktiga. När jag säger "vi" så menar jag självklart inte alla, jag vet heller  inte om "alla andra" kanske tänker på det, det kanske bara gäller mig. Ni får stå ut med att jag generaliserar i det här inlägget. Jag försöker bara få fram en liten sak. Ja, vi glömmer bort det viktiga. Eftersom... Det som är viktigt är ju egentligen inte att få massa pengar, modern inredning, snyggaste kläderna, bästa märket och så vidare. Det viktiga är ju egentligen att vi trivs och mår bra. [stämningsfull paus] Jag tycker att man dag ut och dag in hör om folk som har gått in i väggen, går i konkurs och tar sitt liv, barn som blir mobbade för de har "fel kläder... och listan fortsätter. Jag tror ni hajar poängen.
-Men om man nu har snyggaste inredningen och rätt märkeskläder då? Blir man lycklig då...?
-Alltså nej, det tror jag inte.
-Men va? Varför strävar man efter det då?
-Man tror väl att det är det som är viktigt.
-Men vad är viktigt då? Vad ska man sträva efter?
-Ja... Det vet jag inte. Det antar jag är upp till var och en. Man får ta och se upp med att livet inte passerar förbi medan man planerar det. Det känns som man kämpar och kämpar för att lyckas med något. Sen när man lyckats med det så är det inte viktigt längre. Så då kämpar man vidare!? Och jag tycker att... Man måste ju komma i mål någon gång. Man kan ju inte fortsätta att höja ribban ens innan man har passerat den. Man höjer den ju inte när man börjar närma sig, man höjer ju när man passerat den och njutit ett tag. Den mänskliga hjärnan har ett belöningssystem. Och det hinner ju inte triggas om man aldrig kommer i mål. Det är skitbra att ha ett mål. Men man måste nå det för att sätta upp ett nytt.
Åh vad virrigt det blev. Men ja. Jag tycker vi kämpar alldeles för mycket. Eller jag i alla fall. Jag tycker vi kan varva ner lite och känna oss bra lite oftare. Om jag ritar en fin teckning så kan jag få tycka att den är fin, även om det är jag som ritat den. Nästan för att det är jag som har ritat den. Jag vet hur stor möda jag har lagt ner på den och sen tycker jag inte ens den är fin!? Fan heller. Jag har kämpat med den. Den är helt otroligt snygg! Den platsar på museum! Vi har alldeles för lite sån spirit idag! Och de som har den, har den på fel ställen! "Åh jag har bästa märkeskläderna, för jag har en rik farsa och är bättre än dig". Va!? Det känns ju inte riktigt helt okej. Man kan vara stolt över sig själv utan att trycka ner någon annan. Kom igen hela mäskligheten! Kämpa! Var medvetna om att ni kämpar och var stolta!
Huff. Det kändes lite bra att få det där ur sig. Jag är lite småfjollig. Jag är superglad (fortfarande) över att jag har fått tillgång till att yra den här lägenheten. Jag har tak över huvudet och jag bor här med Johan. Det är helt otroligt. Det är stort, fint och bara vårt. Eller ja, vi hyr det ju men nästan vårt i alla fall. Jag är så grymt glad över det. Plus att jag har ett helgjobb som passar mig utmärkt och går i den skolan jag vill. Allt är helt underbart. Men jag tänker tyvärr inte lägga ner hela min själ i att kämpa (det blir mycket kämpande med både jobb och skola). ibland tänker jag faktiskt låta mig ta det lugnt. Jag tror det kan vara därför jag har varit småsjuk. Jag har liksom inte chillat. Jag har alltid haft en lista med hundra saker jag ska göra på. Men! Imorgon ska jag chilla med Johan. Så idag ska jag plugga lite och sen ska jag faktiskt låta mig brodera och chilla lite. Mm! Känns bra! För det viktiga är inte att det går bäst i skola och på jobbet. Det viktiga är att jag mår bra medan det går bäst (hihi). Och ibland måste man faktiskt ta det lugnt. Det är inte bra, för någon, att pressa sig själv för hårt. Jag tror många gör det. Visst, man ska göra bra ifrån sig och så, men man kan ju faktiskt inte göra så mycket när man pressat sig själv för hårt och blir sjuk av det. Hellre ta det lugnt en eftermiddag och inte göra bäst ifrån sig än att kämpa 24-7 och sen vara borta och inte kunna göra något alls i en månad. Ja.... Det var ungefär det jag ville förmedla. Ha det bra och glöm inte att faktiskt ha det bra också och inte bara skita i det. Se till att ha det lite extra bra. Det är vi alla värda! Vi är bäst!
Pusshej!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Trianglar

För kärlek

RSS 2.0