Helt vanlig arbetsdag

Nu gör jag ett nytt försök. Jag skrev nyss ett fantastiskt inlägg, tryckte publicera och så fick jag "Sidan kan inte visas" i ansiktet och sen var inlägget borta. Jag blev lite ledsen så jag stängde ner och surade ett tag. Sen kom jag på att jag faktiskt inte har så mycket bättre för mig. Jag har helt otroligt tråkigt nämligen. Jag har lyssnat på "Jättestora frågor" i P3 med Johanna Koljonen och lite P3 dokumentär. Jag har jobbat hela dagen, började tjugo över sju. Det märks att sommaren börjar ta slut (liksom sommarjobben) så allt mitt jobb börjar tryta. Det är bara det tråkiga kvar. Det är så segt och drygt.  Så istället för att lägga ner min själ i jobbet och kämpa helhjärtat så surrar mina tankar runt i dessa stora frågor jag lyssnar på. Och det slår mig hur otroligt duma små minifrågor vi anser vara stora.

Immigrationen. Vad är det för skit? Det är väl ingen stor fråga? Folk får väl flytta hur de vill! Människor som måste flytta från sina hem till nya platser för att de inte kan bo kvar av olika anledningar kommer till Sverige och blir tillbaka skickade. Hallå! De kan inte bo där de bodde... Det går inte. Hjälp dem. Ge dem en lägenhet och låt dem betala den i efterhand. Mer folk gör mer arbetskraft. Låt dem bidra till samhället med sin erfarenhet och sin kunskap. Win-win! Sverige får ny kunskap, mer arbetskraft och mer skattebetalare, invandrare får en plats att bo och ett sätt att försörja sig.

"Men invandrare tar mina skattepengar"... Vad ska de annars gå? Vi betalar skatt för att den ska gå till de behövande i Sverige. Skattepengar ska hamna där de behövs. När familjen Invandrare fått "dina skattepengar" har de någonstans att bo, sen skaffar de arbeten och betalar skatt de också. Då betalar deras skattepengar din sjukhusräkning.

Så istället för att hata saker så; handla på second hand och var miljövänlig och klara dig även om du betalar skatt. Skatten går som sagt dit den behövs så det är bara bra att den finns. Ja, jag var jätteduktig i det förra inlägget, dethär blev bara huvudinnehållet av det men det får vara. Jag lär väl skriva mer vid annat tillfälle i alla fall. Så ha det bra!
Adios!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Trianglar

För kärlek

RSS 2.0